Vid Kungliga myntkabinettet i Stockholm finns många intressanta föremål att studera. Här visas en spännande utställning som heter Alla världens pengar. Där kan man följa olika betalningsmedel som funnits världen över. Allt från små föremål, de första mynten till dagens betalkort.
Vision är att visa på världens ekonomiska utveckling och hur denna varit betydelsefull för människans kultur.
Här finns pärlor, snäckor, vapen, kakao, salt och ädelmetall. Det objektet som här tydligt kan kopplas till Indien och dess civilisationer är Kaurisnäckan. Denna ses som en av världens viktigaste valutor, den har använts i både Kina och Indien men även Sydostasien, Afrika och Oceanien.
Snäckorna har använts som valuta men också som prydnad och smycken. Oftast använde man snören att trä igenom snäckorna, på så sätt kunde ägaren till snäckorna hålla koll på dem samt lättare räkna dem. Namnet Kauri kommer från språken urdu och hindi. Kaurisnäckor består av flera snäckarter i familjen porslinssnäckor, den som användes som dåtidens mynt är av arten Monetaria annulus.
Varför jag valt dessa snäckor som objekt som representerar civilisationerna i Indien och Kina är för att de symboliserar den växande handeln och kontakten som haven förmedlade under denna tid. Den maritima utvecklingen var stor och gjorde att seglingen påverkade handeln. Snäckorna som betalningsmedel visar på långa handelsvägar. Dess spridning gav inte bara ekonomisk fördel utan hade också en religiös status och konsumtion. Dessa mynt och dess varor som handlas sprids men rör sig också tillbaka. Det sker en hybridisering. Snäckorna användes inte bara inom handel av varor. De användes också och som mest inom handeln med slavar.
4 kommentar(er)
